Det här är en sann historia om en granne som jag brukade ha. Först och främst hatar jag och Marie varandra. Vi var båda militära makar, men hon var i aktiv tjänst. Den här berättelsen handlar om hur hon, hennes man och tre av hennes mans vänner blev ställda inför krigsrätt. Namnen har ändrats för att skydda föräldrarnas barn. Och berättelsens: Charlie.
Och allt detta drama hade med en hund att göra.
Marie och Niclas träffades i grundutbildningen där de sju månader efter att grundutbildningen avslutats meddelade att de väntade sin första. För de som inte är medvetna om det, att bli gravid under grundutbildningen med en av de andra meniga är inte uppskattat. Och militären, särskilt fruarna, är väldigt dömande. Helvete, till och med jag dömde dem för det. Du är där för att göra ett jobb. Vänta några veckor till istället för att gnida in smuts i dina öppningar under en träning. Så dessa två stannade tillsammans, stannade kvar och flyttade så småningom in i parhuset bredvid mig och min make. Vi har inga barn, jag föredrar att ha katter och hundar, så naturligtvis försökte jag bli vän med våra nya grannar och använde deras bedårande pitbull Charlie som bindningspunkt.
Det gick bra tills Marie försökte föreslå min man, en officer i ett annat yrke än hon, att de skulle ha ett rendezvous. För alla som har träffat min man skulle de omedelbart veta att han är den typen av person som lämnar in ett klagomål om sexuella trakasserier innan du kunde blinka. Vilket han gjorde. Han är mer än ett decennium äldre än den här tjejen och mitt enda svar var: "Jag uppskattar att du tackar nej till hennes pappaproblem."
Nu är fruar i militären elaka. Absolut rygghuggande, gymtränade, kattiga fittor. Och då och då kommer jag att sjunka ner till den nivån när jag möter ett visst beteende. Jag sjönk dock inte ner till den nivån när Marie stötte på min man. Nej. Han hanterade det professionellt och perfekt, jag behövde inte engagera mig. Men jag slutade hjälpa henne med Charlies träning. Och slutade gå ut med honom med mina hundar. Och slutade passa hennes barn (de var två vid det här laget). Det var då problemen i deras förhållande började.
Eftersom hon utreddes minskade hennes arbetsuppgifter och hon var hemma mycket mer än vanligt. Marie och Niclas kom inte överens längre. De hade inte mycket sex. Vaddå? Väggarna var tunna, vi kunde höra ALLT. Så när han åker på jobb får jag lyssna på den jämna strömmen av knullkompisar som kommer genom huset. I nästan ett helt år. Och den där tjejen hade några lungor på sig. Jag uttryckte oro över att hon skulle utsätta barnen för den här miljön, men jag fick rådet att hålla näsan borta. Jag hade större bekymmer. Charlie fick inte längre den berikning, motion eller vård han tidigare fått. Som ett resultat skällde han. Hela. Dagen. Lång. Det satte igång mina två hundar och gjorde mig galen eftersom jag jobbar hemifrån.
Vad gör jag? Jag är en heltidsskribent, så att berätta historier och kommunicera när något händer är något av mitt jobb. Och erotik. Jag älskar erotik. Och den här historien har några saftiga bitar, tro mig, jag kommer dit.
Så ett år går, Charlie är försummad, Marie horar ut sig medan hennes man är borta, och hon anklagades för sexuella trakasserier av min partner OCH hennes egen befäl. Så tunn is var det enda som höll upp hennes karriär.
Niclas kommer hem från jobbet några dagar tidigare och jag antar att Marie hade en "vän" över. Jag njöt av att se knytnävsslagen på den gräsmattan med ett glas merlot. Min man bröt förstås upp bråket, lyfte upp dem och skickade dem iväg. Det var några timmar senare än vår historia började på riktigt. Ingen vill ha en 2 meter lång marinsoldat som sparkar skiten ur en på sin gräsmatta om du fattar vad jag menar.
Jag håller på att lugna ner djuren för natten när musiken börjar skrälla intill. Marie och Niclas hade bråkat hela kvällen, men hade tystnat och jag misstänkte inte att något var på gång. De älskade att spela hög musik för att dränka sina stön. Min make och jag var överens om att de båda hade en tuff dag och att de förtjänade lite försoningssex. Vem vet, kanske cuckolding kan vara deras nya kink. Vi var intima själva när Marie började skrika. Inte glada orgasmiska rop. Skrik av smärta och skräck. Nej. Jag bryr mig inte om vilken typ av person du är, jag kommer inte att stå för att låta våld i hemmet hända. Jag kan skriva om det i en berättelse eller i erotik, men aldrig, aldrig kommer jag att tillåta det i verkligheten.
Så vi är grannar och jag släpper in mig själv i deras hus med nyckeln de gav mig, klädd i en negligé och en kimono. Jag hade väldigt, väldigt tur att min man var i hälarna, för de tre berusade männen som stod nakna i vardagsrummet hade alla tittat på mig som om jag var ett party snacks.
Alla möbler hade skjutits åt sidorna av rummet, förutom soffbordet, som hade släpats fram och hade en skrikande och gråtande Marie fastbunden på mage ovanpå. När jag väl kom förbi de tre ståfräsarna kunde jag ta in resten av scenen. En fjärde, hårig man stod på knä och tvingade in sitt kött i Maries ansikte med sådan entusiasm att jag kunde höra hennes skrik förvandlas till smärtsamma stön. Det var när jag såg Charlie och min make kom störtande in i min rygg som kopplade jag ihop alla detaljer i scenen.
Niclas hade tagit Marie, bundit fast henne vid soffbordet och klippt bort hennes kläder. Jag kunde se tygbitar strimlade och slitna mellan henne och soffbordet mellan de våldsamma stötarna från den håriga rumpan framför mig. Jag vet inte hur de fick den söta, energiska hunden att göra det, men Charlie juckade entusiastiskt på Marie bakifrån. Det skulle förklara terrornivån av skrik från ögonblick tidigare.
Utan att ens uppmärksammade orderna som min make skällde åt de andra tre, gick jag mot Marie för att hjälpa henne att bli fri från dilemmat. Jag har spenderat mycket tid med hundar, min bästa vän Micke föder upp dem. Om han inte hade knutit sig i henne redan, skulle jag förmodligen kunna övertyga honom att gå av henne. Eller bli biten i processen. Det var femtio femtio. Den håriga idioten var mitt i att skära av Maries lufttillförsel när jag knackade honom på axeln.
"Festen är över." Jag pekade på min väldigt förbannade make när hanläxade upp de tre andra och observerade hur de hittade byxor. Jag kunde höra sirenerna komma, så jag antar att han redan ringde till polisen, jag hade inte tänkt förbi konceptet att få hunden ur den här situationen innan någon sköt honom. Den hårige drog ut sin kuk, ett tjockt spår av saliv släpade från Maries gapande mun till det lökformade ollonet.
"Kattis! Tack!" Marie grät mellan kvidningarna när Charlie fortsatte att stöta sig mot henne.
"Håll käften Marie”, avbröt jag henne. Jag behövde vara lugn för att hjälpa henne och hunden innan någon med en pistol dök upp för att "hjälpa".
"Han är i min fitta, det gör ont", kved hon, "få ut honom!" När jag tittade mig omkring hittade jag en kniv, den som förmodligen användes för att klippa av hennes kläder och började sträcka mig efter slipsen på hennes ena arm. Jag frös när jag hörde Charlie morra. När jag tittade upp möttes jag av ett galet uttryck i hans ögon. Jag tog en stund till att titta på Marie.
Det fanns sticksår på hennes hals, inte djupa, men skulle förmodligen ha orsakats av att Charlie försökte hålla henne på ett ställe. Hennes sidor var illa repade från hans klor. Jag hade upprepade gånger sagt till henne att om hon inte höll dem trimmade, skulle hon lära sig den hårda vägen att de kunde göra skada. Jag antar att lektionen pågick. Jag rörde mig runt soffbordet för att se hur hennes ben var bundna och såg att Charlie inte bara var i henne, han var fullknuten och fortfarande juckade på som en galning. Jag kanske inte föder upp hundar, men jag vet nog att efter att en hane fått utlösning så brukar han lugna ner sig lite.
"Hål ut Marie, jag måste ringa ett telefonsamtal", eftersom min telefon är ute och jag ringer Micke, som också räddar hundar och bara bor några timmar bort. Jag vinkar tillbaka min man och en av poliserna ut genom dörren, "Det är något fel med Charlie. Kom inte nära."
Normalt har civila absolut noll inflytande på militärpoliser, de behandlar oss artigt, men i militära bostadssituationer överträffar deras ord mitt vilken dag som helst.
"Jag är ledsen frun, jag måste klippa henne fri," jag bara tittar på honom när Mickes telefon ansluts.
"Vänta Micke," säger jag och slår på högtalartelefonen och jag riktar en blick mot polisen, "det är en hund som våldtar en kvinna och du vill engagera dig? Och om hunden biter dig? Eller henne? Charlie tänker inte på något annat än att para sig," jag vänder mig till telefonen, "Micke, han är en 40 kilos pitbull och har knutit sig i hon som skriker. Och han går fortfarande för fullt. Några råd?" Micke pausade en stund och började skratta.
"Vänta på knuten och ge honom tjugo minuter, han kommer gå av henne på egen hand," Micke berättade redan historien till Kicki, hans fru.
"Nej Micke, du missade en del av det: han är redan knuten." Tystnaden talade mycket från högtalaren på min telefon.
"Är han knuten och har fortfarande kör?" Mickes röst var kusligt lugn.
"Ja, och han är aggressiv mot sin tik". Micke föder upp hundar, räddade hundar och drev en träningsanläggning i närheten. Jag hade två av hans räddningshundar. Vem mer skulle jag ringa efter midnatt på en fredag? En veterinär? Jag började sms:a Maries bästa vän att komma och hämta barnen, men att komma genom bakdörren. Hela basen var förmodligen redan medveten om att något hände, men barnen behövde inte vara en del av detta.
"Håll honom lugn och återfuktad, jag är där om två timmar. Gav de honom något? Läkemedel? Koffein? Vad har hunden fått under de senaste sex timmarna?” Jag tittar upp på min make och polisen innan jag dyker ut.
Tre män i stridsbyxor, löst klädda, stod handfängslade på gården med ett halvdussin poliser.
"Gav ni idioter hunden något annat än mat och vatten?" Jag är vansinnig, för att jag gav upp min egen orgasm för den här skiten.
"Ja," Niclas tittade ner medan en parlamentsledamot stirrade på honom, "vi tog alla en liten blå hjälp innan vi började. Jag gav hunden en också." Jag gapade på honom ett halvt ögonblick, tog två steg och slog honom i ansiktet. Micke skrek redan på högtalartelefonen.
"Din jävla idiot! Du gav mänskliga droger till ett djur! Försöker du döda honom?!" Min make drog iväg mig och lugnade mig. En 165 cm lång kvinna som slår en man som väger nästan 50 kg mer än henne kan vara underhållande för vissa, men min make är inte ett fan av det. Under tiden har Micke lugnat ner sig och ger instruktioner.
"Du får inte bort den hunden från henne, inte utan att någon blir biten, jag tar ett IV-kit och jag är där om två timmar. Håll det tyst och mörkt, och för allt i världen, tvinga inte bort honom från henne." Jag tittade på polisen och han nickade.
"Micke är bäst, och du kommer inte att få ut någon här vid den här tiden på natten," suckade jag och lade på luren, "jag sitter med henne om du vill ta med barnen genom bakdörren .” Jag kysser min make och lämnar honom för att se till att poliserna har allt annat hanterat. Jag går tillbaka in i vardagsrummet och sätter mig i en fåtölj vänd mot Marie. Barnen togs ut genom bakdörren för att sova över hos sin moster Beth. Beth gav mig bara en blick av skräck när dörren smällde bakom henne. Jag började le vid det här laget.
"Ska du lossa mig?" Hon morrar åt mig, uppenbart upprörd över att jag lämnat henne.
”Nej”, flinar jag vid det här laget, ”experten sa att lämna dig som du är tills han kommer hit. Om du inte är i medicinsk nöd måste du stanna kvar." Jag lutar mig fram mot hennes chockade uttryck.
"Du försökte förföra min man. Du förtalade mig när det i själva verket var han som anmälde dig,” mitt leende blev vilt, “jag ska sitta här och njuta av att bevittna din karma från första hand tills Micke kommer,” jag låtsas hånfullt titta på min klocka, “ om två timmar. Du ska trivas Marie, du gillar kuk. Och Charlie njuter av att ge dig det du gillar.” Hon började skrika och skrika om allt hon skulle göra mot mig när Charlie bestämde sig för att öka tempot.
Har du någonsin sett en kvinna bli påsatt av en hund på droger? Det är ingen vacker syn. Charlie kom tre gånger innan Micke dök upp. Första gången trodde jag att Marie var i äkta nöd, men när jag gick för att kolla kunde jag se utbuktningen av hans knut som bröt igenom kanten på hennes fitta. Några minuter senare började han igen med takten av en tryckluftsborr. Den här gången satt jag i soffan så att jag kunde se showen bättre. När min make kom för att kolla upp mig sa jag till honom att jag kollade efter allvarliga medicinska problem för Marie.
"Din lögnaktiga kärring! Du sitter där och njuter av det här!" Jag vände mig om och gav henne ett sött leende.
"Åh Marie, varför skulle jag njuta så mycket av din smärta och förnedring? Tycker du verkligen att jag är så liten?" Jag sashayade fram och lutade mig ner så att jag kunde titta på henne, och gav min make full koll på min nakna fitta när min egen nattklänning red upp i rumpan. "Om jag ville förödmjuka dig, skulle jag ha bett din bästa vän att ta med barnen eftersom din man bestämde sig för att binda ner dig och låta hunden våldta dig medan han cirklade runt med sina kompisar." Jag reste mig upp med ett flämtande, "Hoppsan!" Jag fnissade fortfarande när min man gick och jag låg tillbaka på soffan. Efter ytterligare tjugo minuter av Charlie brunstig med sin tik började han gnälla och gnälla, jag började trösta honom, allt medan Marie grät. Efter att Charlie lugnat ner sig, satte jag mig för den roliga delen av kvällen. Läser konversationen som äger rum på frugruppen. Ingenting får ett gäng militärfruar upp ur sängen snabbare än saftigt skvaller.
Jag hade stor glädje av att läsa samtalet för henne i realtid. Varje gång hon bad mig att sluta pausade jag, tröstade hunden och började sedan igen. Hon kanske inte förtjänade våldtäkten, men hon förtjänade förnedringen. Att flirta med min man var en sak, att försöka locka in honom till ett förhållande bakom min rygg? Fan ta dig kärring. Du förtjänar vad fruarna säger. Varje. Ord.
Micke kom lite över två timmar efter att han hade sagt att han skulle, "Jag hade problem vid grindarna, behövde ringa poliserna för att verifiera varför jag var här." Han tog fram sin telefon, tog några bilder och började jobba med att ge Charlie ett lugnande medel och koppla in honom i en IV.
"Det kommer inte att döda honom, men han kommer att bli uttorkad och öm. Jag kommer att kunna behandla honom när jag kommer hem,” Han tittade ner på Marie, “Du kan börja koppla loss henne, det står en polis på uppfarten och väntar på henne.”
"Vad menar du, kommer du hem med honom? Vart tar du min hund?" Marie började flaxa.
"Jo fröken, din hund användes i ett våldtäktsfall. Om han inte överlämnas till en registrerad räddningsorganisation kommer han att avlivas," Micke klappade Charlie, som redan började känna effekterna av lugnande medlet, "Och jag kunde aldrig låta det hända en så söt pojke." Micke gav mig en blinkning.
”Ledsen Marie, hunden är borta. Och du har andra saker att oroa dig för," jag drar upp min telefon och visar henne hundratals meddelanden om att hon är en hynda på fruarnas chatt, "Och uppenbarligen kan din bästa vän inte hålla en hemlighet." Bilden av skräck och insikt i hennes ansikte var värt tusen ord.
"Bra pojke Charlie," jag kunde höra slafset från den överanvända hundkuken falla ut ur Marie. När jag tittade såg jag spermaströmmarna redan falla ur henne och droppa ner för hennes lår. Istället för att klippa henne fri hjälpte jag Micke att bära ut Charlie genom dörren och ignorerade hennes skrik hela vägen.
"Hej killar," jag lutade mig mot det öppna fönstret på polisernas bil, "hon är helt er. Hon var ganska hotfull mot oss när vi berättade för henne att vi skulle ta hunden, så du måste skära loss henne." Jag såg ett matchande par perversa flin när Micke flyttade oss till sin skåpbil.
"Så, kommer du och din andra hälft ut på långhelgen? Vi kan grilla och du kan träffa Charlie," Micke gav mig en kram, "Och Kicki älskar bilden du skickade. Vi kommer förmodligen att behålla Charlie. Hon kan inte vänta med att träna honom ordentligt." Jag gav Micke en puss på kinden.
"Jag kommer och träffar dig och din valpflock om två veckor," vinkade jag när jag gick till min väntande make, "Och du kan säga till Kicki att hon är min favorittik."
Jag visste att Charlie skulle bli okej. Kicki skulle ta mycket väl hand om honom. De andra? Tja, på morgonen var det över basen. Vid middagen utfärdades tystnadsplikt. Och jag behövde aldrig mer lyssna på mardrömmarna bredvid.
